övrigt

Kommer den växande skaran av kritiska matkonsumenter fortsätta att gå på ”polariseringstricket”?

Ett trick där man för att marknadsföra en uppfattning, en trycksak eller en bit mat pratar mer om vad det är för fel på andra, än man pratar om vad som är bra med sin egen grej.
För när en kund handlar, gör hon det utifrån vad hon tycker om eller vad hon tror hon ska tycka om. Man går ju i praktiken inte fram till disken och talar om vad det är man inte vill ha.
 

En idé:
Vi vill med vår Tillämpade Mervärdesanalys (U=B-F®) skapa förenklade bilder av hur vi tror att det här med mervärden fungerar. En livsmedelsproducent ska med hjälp av detta kunna skapa sig en bild av hur människor kan reagera på en produkt.
Välkommen till bords!

 

Pelles debattartikel som publicerades, något förkortad, i Land Lantbruk, februari 2010. Läs nedan:

Hur ska den Svenska livsmedelsproduktionen utvecklas?

För att utnyttja sin potential måste kunskaper överföras från de områden man traditionellt behärskar, till den nya tidens verklighet. I det gamla bondesamhället, som inte är mer än någon generation bort, mötte bönderna sina slutkunder rent fysiskt. Då var det en självklarhet att kunden visste vem som gjort maten, var den kom ifrån och vad den innehöll.
Det som var självklart då är ofta omöjligt nu. Man möter inte kunden och man känner inte varandra personligen. För att bibehålla och utveckla sina affärer krävs att man skapar tillit genom kommunikation. Det är då man bygger relation.
Vi har gått in i en ny tid och maten är en av våra viktigaste samhällsfrågor. Moderna varumärkesexperter säger också att vi nu gradvis lämnar industrialismen och dess opersonliga produkter(transaktionsvarumärken)och kommer tillbaka till den personliga relation som gällt i tusentals år mellan producent och konsument. Förändringen sker succesivt . Bland annat med hjälp av de nya personliga kommunikationskanaler som internet erbjuder. Den nya tekniken fungerar för relationerna oavsett om affärerna är stora eller sker långt bort från produktionsplatsen. Men en aktuell fråga är; Kommer då livsmedelsindustrin i framtiden att klara uppbyggnad och underhåll av hållbara relationsvarumärken utan bönderna? En viktig fråga, eftersom många tror att det är just produkter som kommunicerar värderingar som är framtidens vinnare. Med detta i beaktning har Sveriges bönder nyckeln till sin egen framgång.

Men med nya affärsmöjligheter kommer nya risker. Lyckan kommer inte med verktygen: bredbandet, föreningsmedlemskapet, bidragen eller certifieringen. Framgång handlar om hur man använder sina verktyg, sitt förtroende och sina naturresurser.
Det ligger en enorm fara i att förnöjsamt luta sig tillbaka när trenden går mot ökat intresse för lokal mat. Bara för att det finns prognoser om bättre affärer på hemmaplan. Det duger inte, på långa vägar, om konkurrenskraften ska vara stark. Det är förmågan, att bygga och underhålla goda relationer med slutkunden, som kommer att känneteckna morgondagens vinnare. De som kommer att lyckas anstränger sig ständigt för att bli bättre på detta. Dom är hela tiden klara för konkurrens på sin hemmaplan. De kan gå snabbt och väl förberedda, ut på nya marknader.
Morgondagens vinnare gnäller inte på handeln, vinnare skitpratar varken sina grannar eller sina grannländer. Den som är framgångsrik arbetar för sina intressen, inte mot någon annans. Dessa relations-värderingar kommer fler och fler konsumenter att identifiera sig med. Helt oavsett kundkategori. Vare sig kunden är professionell kock eller privatperson. Vare sig konsumenten är vegetarian, folkpensionär, student eller småbarnsförälder. Det finns ett uppdämt behov av en personlig relation till maten. Det finns goda möjligheter att möta dessa behov. Några gör det redan, andra är i startgroparna, låt oss hoppas det blir fler.