övrigt
Kommer den växande skaran
av kritiska matkonsumenter fortsätta att gå
på ”polariseringstricket”?
Ett trick där man för att marknadsföra en
uppfattning, en trycksak eller en bit mat
pratar mer om vad det är för fel på andra,
än man pratar om vad som är bra med sin egen
grej.
För när en kund handlar, gör hon det utifrån
vad hon tycker om eller vad hon tror hon ska
tycka om. Man går ju i praktiken inte fram
till disken och talar om vad det är man inte
vill ha.
En idé:
Vi vill med vår Tillämpade Mervärdesanalys
(U=B-F®) skapa förenklade bilder av hur vi
tror att det här med mervärden fungerar. En
livsmedelsproducent ska med hjälp av detta
kunna skapa sig en bild av hur människor kan
reagera på en produkt.
Välkommen till
bords!
Pelles debattartikel
som publicerades, något förkortad, i Land
Lantbruk, februari 2010. Läs nedan:
Hur ska den Svenska livsmedelsproduktionen utvecklas?
För att utnyttja sin potential måste kunskaper överföras från de områden man
traditionellt behärskar, till den nya tidens verklighet. I det gamla
bondesamhället, som inte är mer än någon generation bort, mötte bönderna
sina slutkunder rent fysiskt. Då var det en självklarhet att kunden visste
vem som gjort maten, var den kom ifrån och vad den innehöll.
Det som var självklart då är ofta omöjligt nu. Man möter inte kunden och man
känner inte varandra personligen. För att bibehålla och utveckla sina
affärer krävs att man skapar tillit genom kommunikation. Det är då man
bygger relation.
Vi har gått in i en ny tid och maten är en av våra viktigaste
samhällsfrågor. Moderna varumärkesexperter säger också att vi nu gradvis
lämnar industrialismen och dess opersonliga
produkter(transaktionsvarumärken)och kommer tillbaka till den personliga
relation som gällt i tusentals år mellan producent och konsument.
Förändringen sker succesivt . Bland annat med hjälp av de nya personliga
kommunikationskanaler som internet erbjuder. Den nya tekniken fungerar för
relationerna oavsett om affärerna är stora eller sker långt bort från
produktionsplatsen. Men en aktuell fråga är; Kommer då livsmedelsindustrin i
framtiden att klara uppbyggnad och underhåll av hållbara relationsvarumärken
utan bönderna? En viktig fråga, eftersom många tror att det är just
produkter som kommunicerar värderingar som är framtidens vinnare. Med detta
i beaktning har Sveriges bönder nyckeln till sin egen framgång.
Men med nya affärsmöjligheter kommer nya risker. Lyckan kommer inte med
verktygen: bredbandet, föreningsmedlemskapet, bidragen eller certifieringen.
Framgång handlar om hur man använder sina verktyg, sitt förtroende och sina
naturresurser.
Det ligger en enorm fara i att förnöjsamt luta sig tillbaka när trenden går
mot ökat intresse för lokal mat. Bara för att det finns prognoser om bättre
affärer på hemmaplan. Det duger inte, på långa vägar, om konkurrenskraften
ska vara stark. Det är förmågan, att bygga och underhålla goda relationer
med slutkunden, som kommer att känneteckna morgondagens vinnare. De som
kommer att lyckas anstränger sig ständigt för att bli bättre på detta. Dom
är hela tiden klara för konkurrens på sin hemmaplan. De kan gå snabbt och
väl förberedda, ut på nya marknader.
Morgondagens vinnare gnäller inte på handeln, vinnare skitpratar varken sina
grannar eller sina grannländer. Den som är framgångsrik arbetar för sina
intressen, inte mot någon annans. Dessa relations-värderingar kommer fler
och fler konsumenter att identifiera sig med. Helt oavsett kundkategori.
Vare sig kunden är professionell kock eller privatperson. Vare sig
konsumenten är vegetarian, folkpensionär, student eller småbarnsförälder.
Det finns ett uppdämt behov av en personlig relation till maten. Det finns
goda möjligheter att möta dessa behov. Några gör det redan, andra är i
startgroparna, låt oss hoppas det blir fler.
|